Jobbjobb

Raden "jag har aldrig arbetat så mycket och fått så lite betalt" kommer för mig som om den var min egen, men misstänker starkt att den egentligen (eller en variant av den) kommer från Ola Klippviks dagboksprojekt – en text som jag gillade för dess strävan mot en sorts nollpunkt, och för att det är en så udda utgivning i litteraturlandskapet. Men jag läste aldrig färdigt den, och kunde inte låta bli att undra vad som hänt ifall han använt sitt stoff till att bygga en roman av det. Ibland kan ett verk vara inspirerande trots att man aldrig läst ut det. Vilket får mig att minnas att Staffan Söderblom sa att han, när han skrev Ursinnet, hela tiden hade P O Enquist Nedstörtad ängel bredvid sig, bläddrade i den, läst en rad här och där, utan att i efterhand vara säker på om han läst hela boken eller inte. 

Hur som: idag kom senaste numret av Wespennest där ett utdrag av Ta skada finns, Schaden nehmen, översatt av Stefan Pluschkat. En sorts belöning i alla fall. (Och där finns för övrigt också en intervju med P O Enquist, och bekanta namn som Lotta Lotass och Gunnar D Hansson gör mig sällskap)